• Månadens profil: Petra Romberg

    ”Det är viktigt att vi kommer in när det är relevant”

    Hitta kanaler för att nå ut. Skapa en handlingsplan. Och tro på att du har något viktigt att bidra med. Det är några av Petra Rombergs råd för att skapa ett bra skolbibliotek. I höstas avrundade hon sina tio år som skolbibliotekarie med att, tillsammans med kollegan Lotta Davidson-Bask, ta emot utmärkelsen Årets skolbibliotek.

    Petra Romberg

    Petra Romberg på nya arbetsplatsen, Stadsbiblioteket i Lund.
    Foto: Emma Håkansson

    Text: Karin Sandqvist

    Likvärdigt är ett ord som återkommer när Petra Romberg berättar om sitt tidigare arbete på biblioteket på Polhemskolans gymnasium i Lund, som även har utsetts till Skolbibliotek i världsklass två år i rad.

    – Ska vi ha informationssökning i årskurs 1 ska det vara med alla, även om det kan vara lite kruxigt på en stor skola som Polhem med många parallellklasser i varje årskurs.

    Fast egentligen börjar hon i en helt annan ände när hon får frågan om hur man bär sig åt för att få utmärkelsen Årets skolbibliotek.

    – Nummer ett är förstås att skicka in en ansökan, att fundera över om man har något att komma med, säger hon och konstaterar att hon nog inte själv hade sökt Skolbibliotek i världsklass år 2015.

    – Men Lotta sa: ”vi kan väl alltid skicka in en ansökan”. Lotta är oerhört påhittig, jag är mer försiktig, det var en bra kombo.

    Petra Romberg anställdes på Polhemskolan för tre år sedan, efter att ha jobbat i sju år på Gunnesboskolan i Lund, och var då den enda bibliotekarien på cirka 2400 elever. Det var svårt att hinna med den pedagogiska verksamheten och något särskilt uppdrag för skolbiblioteket fanns inte. När hon ett år senare fick en kollega i Lotta Davidson-Bask bestämde de sig för att ändra på detta.

    På deras förslag blev det rektorn, Torbjörn Hanö, som fick hålla i trådarna när en handlingsplan för biblioteket skulle tas fram.

    – Han är en typ av person som lämnar dörren öppen, som gärna lyssnar, säger Petra Romberg.

    Samtidigt poängterar hon att det inte bara handlar om att få gehör från ledningen – det är också viktigt att kunna förklara vad man kan bidra med.

    – Man måste kunna kliva in i arbetslagen och berätta vad man vill göra, i stället för att bara sitta i biblioteket och vänta på att lärarna ska komma.

    Flera arbetsgrupper bildades med representanter från lärarkåren, it-personalen, ledningen och administrationen. Petra Romberg och Lotta Davidson-Bask tog med frågor till mötena, höll i pennan och dokumenterade. Handlingsplanen på en och en halv sida tog ett år att färdigställa.

    – Lotta och jag hade kunnat formulera allt på en eftermiddag. Men det är viktigt att få med dem man ska jobba med, så att de också känner att ”det här är nåt vi tror på”. Men det är viktigt att det får ta tid och att själva processen är inkluderande så att alla känner att ”det är här nåt vi tror på”.

    När det gällde biblioteksverksamhetens två ben – informationssökning och skönlitteratur/läsning – hamnade tyngdpunkten snabbt på informationssidan. Petra Romberg säger att det finns en fara i att vuxenvärlden tar för givet att unga är så duktiga på datorer. Visst, det kanske de är när det gäller tekniska nyheter, appar och sociala medier. Men eftersom de är uppfödda med internet kan de också sakna förståelse för att allt inte går att googla fram, utan att man ibland måste gå till databaser eller fysiska arkiv. Och informationsbubblor och styrda nyhetsflöden har gjort behovet av källkritik större än någonsin.

    – Det är också därför det är så viktigt att arbetet är likvärdigt.

    Eftersom Polhemskolan tar emot elever från många olika håll kan det också se väldigt olika ut med förförståelsen.

    – I princip alla kommunala högstadieskolor i Lunds kommun har skolbibliotek, men det finns det inte på alla friskolor, och inte heller överallt i andra kommuner. Därför får vi börja på noll och förklara vad en bibliotekskatalog är.

    Enligt handlingsplanen ska alla elever på skolan träffa någon av bibliotekarierna vid minst fyra tillfällen. Först på hösten i ettan så att de får koll på lånekort, pinkod, bibliotekskatalogen och andra databaser, och informationstillfället slutar med att klassen får besöka biblioteket. Och sedan en gång till på våren då de får mer undervisning i informationssökning och en repetition av hur bibliotekskatalogen och de andra databaserna fungerar.

    Under vårterminen i tvåan träffar alla elever bibliotekarierna igen, då tillsammans med läraren och i samband med ett lämpligt tema i ett karaktärsämne för programmet de går på. Och när eleverna på tredje året har kommit en bit med gymnasiearbetet träffas de igen och går igenom hur man söker i bland annat EBSCO.

    – Det är viktigt att vi kommer in när det är relevant. Bäst är det om vi kan tajma så att de precis har satt igång att leta information. Kommer vi för tidigt så kommer de inte ihåg vad vi sagt.

    Petra Romberg berättar att ju mer de jobbade så här, desto mer fick de komma in i undervisningen.

    – Vissa lärare vill ha mer, och ganska ofta sparar det tid. Om läraren vet att det behövs lite uppfräschning av kunskaperna kan man komma in en kvart. På sikt blir eleverna mer självgående.

    Att det inte behöver ta en hel lektion är viktigt, tid är en ständig bristvara.

    – De tio år jag har jobbat i skolan har det blivit mindre luft i schemat, för både lärare och elever. Det finns väldigt lite tid för saker som inte kan bedömas.

    Handlingsplanen tar inte upp läsning och skönlitteratur, men det beror inte på att den delen inte ses som viktig. Tvärtom.

    – Men det är fortfarande bara två bibliotekarier på skolan och det går inte att hinna med allt. Vi tänkte att nu gör vi den här handlingsplanen, det är det här som lärarna tycker behövs först. Nästa steg är att få med det läsfrämjande arbetet också.

    Vad de har gjort är bland annat att uppmuntra lärarna att be om hjälp när eleverna till exempel ska läsa klassiker. Och helst med lite framförhållning.

    – Att skicka upp hela klassen till bibblan utan föregående varning är dödfött. Det är ju inte ens säkert att vi är där just då.

    Att få arbeta mer med skönlitteratur för vuxna är något Petra Romberg ser fram emot när hon nu har lämnat skolbiblioteket för att börja arbeta på Stadsbiblioteket i Lund. Men hon betonar att hon inte slutade för att hon inte trivdes.

    – Det var mer så att jag just hade fyllt femtio och kände att det var dags om jag ville göra något annat.

    Det roligaste med jobbet som skolbibliotekarie, förutom eleverna, tycker Petra Romberg har varit att man är väldigt ansvarig för sin verksamhet. Man får pröva sina idéer och se om man är på rätt spår. Att det skulle vara ensamt håller hon inte alls med om.

    – På en skola har du alltid kollegor: du har lärarna. Sedan får man hitta andra kontaktnät, till exempel på skolorna i närheten och genom skolbibliotekscentralen.

     

    Fyra tips för utveckla biblioteksverksamheten

    1. Lär känna skolan och de strukturer som finns. Hur ser arbetslagen ut och var kan du kliva in, var finns din kanal för att nå ut?
    2. Ha en bra dialog med ledningen. Har du inte det, bör du fundera på varför. I många fall förstår kanske inte rektorn vad man ska ha en skolbibliotekarie till. Presentera vad du kan bidra med.
    3. Se till att det finns struktur, en handlingsplan, och gör den i samarbete med dem du ska jobba med. Om det finns en handlingsplan är verksamheten inte heller så sårbar om någon slutar.
    4. Tro på att du har nåt att bidra med ”för det har vi ju”. Bibliotekarier är bra på att hitta information, söka i databaser, organisera, och att se helhetsperspektiv och vad som är de bästa vägarna.