• Månadens professor – Olof Sundin

    Foto: Therese Samuelsson

    Hur kan vissa nyheter – folkliga, kulturella, små som stora, fejkade likväl som kvalitetsjournalistiska – få ett sådant viralt genomslag så att de blir opinionsbildande och till och med påverkar den politiska debatten? Och snabbt går det.  Vad är det för ett fenomen som styr oss i en global och uppkopplad värld?

    Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds Universitet, har tillsammans med docent och universitetslektor Jutta Haider sammanställt en internetguide om algoritmer.

    Kan det vara denna beståndsdel som är svaret på de inledande frågorna? Sundin och Haider menar till och med att algoritmerna på nätet är kulturellt kodade. Det som gömmer sig bakom våra sökningar får alltså effekter vi inte riktigt tänker på. Vår aningslöshet, eller ignorans om man så vill, har ett pris.

    Jag kontaktar Olof Sundin och vi bestämmer tid för intervju. Sundin tar emot på sitt arbetsrum på LUX, där institutionen för kulturvetenskaper har sitt näste. Inne på LUX är det sommarlugnt när studenterna inte är här och stora delar av kollegiet har semester. Sundin bjuder på kaffe och berättar om sina barn och sin yrkesbakgrund. Vi nystar i om jag har haft honom som föreläsare på Bibliotekshögskolan i Borås en gång i tiden. Det har jag.

    Sundin förklarar varför internetguiden Algoritmer – Så påverkar det din vardag behövs just nu och hur den nya medieekologin fungerar på nätet.

    • Algoritmer finns överallt av olika slag. Den typ av algoritmer som blivit aktuella de senaste åren är sorteringsalgoritmer, som sorterar informationsmängden åt oss på nätet.

    Sundin säger också att det skapas hierarkier för data om vad som ska hamna överst och underst i träfflistan. Den nya utmaningen är de stora dominanta nätaktörerna som Google, Facebook, Youtube. Deras algoritmer är mer svårgenomträngliga och besvärligare att kontrollera. Ju mer effektiv en infrastruktur är desto mer osynlig, lättnavigerad och självklar är den.

    Samtidigt är fenomenet algoritmer inget nytt.  Det är en matematisk term. En tydligare definition är att en algoritm är en metodisk och exakt beskrivning av hur man löser ett problem. Många gånger jämförs algoritmen med ett kakrecept. De sammanslagna ingredienserna, datan, leder till en bestämd slutprodukt: den färdiga kakan. Kakan kan representera det vi får som förslag i våraflöden efter att algoritmerna summerat en slutprodukt som passar just mig som användare.

    Ett av målen med internetguiden är att försöka få folk att förstå att det inte bara är att klicka och dela allt utan att det får konsekvenser. Vi tenderar att inte ifrågasätta våra sökningar. Eller vad det är för information om oss själva vi lägger upp och vad denna information kan användas till i ett senare sammanhang av andra aktörer. Sundin menar att vi behöver en ökad algoritmisk medvetenhet. Egna kulturella värderingar speglas i algoritmerna. Vår världsbild bekräftas genom dem.

    Vad innebär detta faktum? Ju mer vi klickar på ett fenomen desto mer gensvar får vi kring just detta fenomen. Vi har svårt att expandera mentalt i den digitala världen och nå bortom våra egna filterbubblor. Vi slipper motstånd och kan guppa omkring i vår egentillverkade virala verklighet. Samtalet med Olof Sundin i fortsätter och mitt kaffe är kallt och bortglömt sedan länge.

    • De digitala tjänster vi använder oss av inte neutrala. Google ger oss inte neutral information. Företagen betalar dyrt för att komma högt upp i Googles pagerankingsystemet.

    Han frågar sig vilka data som matas in i våra apparater. Underhållning och samhällsrelaterad information genererar många klick, menar Sundin, men faktaletandet står för en försvinnande del av sökningarna. På Facebook påverkar det vi gör som enskild användare det vi ser. Vi skapar våra egna tjänster. Den interaktion du gör som användare nyskapar hela tiden infrastrukturen. Vi producerar data hela tiden med privata inlägg, nyheter vi får osv. Digitala nyheter som produceras, konsumeras och reproduceras får effekter för vårt demokratiska samhälle. Inte alltid i positiv riktning.

    Jag funderar över vad samhället och politikerna gör åt detta. Sundin svarar att läroplanerna är uppdaterade 2018 med en tydligare digital etik. Skolan har ett jätteansvar att lära eleverna om digital etikett. Även högskolan och Public Service. Å ena sidan behövs en lagstiftning som skyddar människor från algoritmers negativa påverkan och möjligheten att värdera olika källor mot varandra. Att kontrollera algoritmer och data krockar å andra sidan med yttrandefriheten. Och vem ska värdera vilka nyheter och sanningar som är riktiga och viktiga? Den enskilde användaren värderar fakta annorlunda än en forskare.

    – Ett är säkert, det måste formas en rimlig kunskapsbas som är lätt att ta del av och inte bara låta användare hitta sin egen kunskap i det fria flödet.

    Statssekreterare Maja Fjaestad säger i en intervju i DIdigital att det behövs en rättvisemärkning för algoritmer. Så varför inte rättvisemärka algoritmerna som ett nästa steg? Sundin avslutar intervjun med att konstatera att staten har ett stort ansvar att vara påtryckande gentemot de stora nätaktörerna.

    • Kommersiella företag som Facebook och Google måste ta ett större ansvar. Detta blir inte mindre viktigt i framtiden. Och samhälleliga aktörer måste få det ansvar man vill ta gentemot användarna, genom till exempel rättvisemärkta algoritmer.

     

    Olof Sundin intervjuades av Therese Samuelsson