• Månadens klassrumsbibliotekarie

    Fotograf: Rebecca Borg

    Eric  Haraldsson      Fotograf: Rebecca Borg

     

    För att nå målen i svensk skola behöver du kunna avkoda information, tolka den, värdera den och sätta den i ett sammanhang.

    Skolbibliotek Syd intervjuar Eric Haraldsson, flerårig skolbibliotekarie i världsklass på Ringsbergskolan  i Växjö.

     
    Vem är Eric?

    En 33-årig skolbibliotekarie i Växjö kommun som gillar att försöka lära sig nya saker och när andra försöker lära sig nya saker. Ibland snöar Eric in på kanske lite onödigt specifika saker som att vika modulorigami, lägga pärlplattor, geocaching, eller att lära sig läsa på japanska.

    Var arbetar du?

    Måndagar, tisdagar och torsdagar är jag skolbibliotekarie på F-9-skolan Ringsbergskolan. På fredagar arbetar jag med kommunövergripande samordning och utveckling av Växjös skolbiblioteksverksamhet. På onsdagar är jag ledig, det är också roligt!

    Vad driver dig?

    Miljoner saker, men två mer specifikt.

    Det första är när jag får vara kreativ, se en pedagogisk utmaning och fundera ut en lösning. Ibland fungerar lösningen, då är det ännu mer givande.

    Det andra är när jag ser hos en elev, eller en grupp elever, att de klarar av något som de inte klarade av tidigare. Att de tolkar en text på ett överraskande sätt, eller för ett resonemang som visar att de förstått ett fenomen på djupet.

    Vilka generella utmaningar ser du i skolan?

    Att ge elever bästa möjliga förutsättningar för att klara av ett liv i en framtid som ingen av oss vet särskilt mycket om. Hur ser världen ut om tio år? Eller tjugo? Eller trettio? Och vad behöver vi lära ut för att en framtida vuxen ska kunna frodas i en sådan värld?

    Vad tror du att den nya lydelsen* under rektorns ansvar kommer att innebära i praktiken?

    För mig personligen tror jag inte det kommer att betyda så mycket. Läser man LGR11 ur ett skolbiblioteksperspektiv så har de formuleringarna funnits där redan tidigare i både kunskapskrav och centralt innehåll, vilket gör att vi redan arbetar på ett sådant sätt.

    För exempelvis skolledare som kanske ännu inte läst LGR11 ur det perspektivet och som funderar över att anställa en skolbibliotekarie tror jag dock att det är en mycket användbar formulering att stödja sig på för att kunna ta ut riktningen för verksamheten. Det ger också tyngd och rådgivning åt de skolbibliotekarier som redan idag är anställda, men där man inte funderat lika tydligt över hur man kan använda bibliotekarien som profession i skolan.

    På vilket sätt bidrar du som skolbibliotekarie till ökad måluppfyllelse?

    Skolbiblioteksforskaren Ross Todd beskrev vid en föreläsning på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg skolbibliotekets syfte som processen att omvandla information till kunskap. Det har jag tänkt mycket på sedan dess, hur den processen fungerar, vad den innebär och hur jag kan förmedla detta till mina elever, från sex till sexton år.

    För att nå målen i svensk skola behöver du kunna avkoda information, tolka den, värdera den och sätta den i ett sammanhang. I vissa ämnen är det mer explicit utskrivet, men det finns där hela tiden. Som skolbibliotekarie är jag främst expert på den processen vad gäller det skrivna ordet, vilket gör att vi tränar mycket på denna omvandlingsprocess utifrån både skön- och facklitterära texter, men även utifrån ett vidgat textbegrepp i form av t.ex. illustrationer, fotografier eller filmer. Behärskar man denna process har man alla förutsättningar att nå vilket teoretiskt mål som helst.

    Fotograf: Karin Ahlstedt

    Fotograf: Karin Ahlstedt

    För att detta arbete ska bli framgångsrikt sker det alltid i samspel med läraren och kopplat till den lärarens ämne. Läser vi om stormaktstiden handlar texterna om stormaktstiden, läser vi om djurförsök handlar texterna om det, och så vidare. Min idé och förhoppning är att eleverna därigenom får träna sin förmåga att just omvandla information till kunskap samtidigt som de får en djupare förståelse för det ämnesområde de för nuvarande undersöker. En smäll, många flugor.

    Vad vill du bjuda på?

    Kakor! Men det är svårt digitalt, så det får bli ett boktips för den stressade nutidsmänniskan.

    Michael Endes fantastiska Momo – eller kampen om tiden. Eller som den heter på originalspråk: Momo: oder Die seltsame Geschichte von den Zeit-Dieben und von dem Kind, das den Menschen die gestohlene Zeit zurückbrachte. All tid du ger den berättelsen får du tillbaka i oändlighet.

     

    *Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.